Varför daglig asana…

Abhyasa-
Upprättta och hålla en trogen hängiven praktis.

Vairagya-
Komma ihåg mitt sanna jag.

Dessa två gör hela livet till en spirituell/andlig kärleksfull resa.

Som vingarna på en fågel, en perfekt kombination av abhyasa och vairagya får fågeln att flyga med grace när båda vingarna är stilla i perfekt balans svävar fågeln obehindrat.

När vi balanserar våra abhyasa vairagyam så kan vi också sväva med livet.

Abhyasa- Om min andliga praktis är beroende av att jag får gjort den på morgonen, då är det upp till mig själv att stå för att allt jag gör i mitt liv gör att det blir lättare att gå upp varje morgon.
Att verkligen få in den dagliga praktisen.

Precis som en blomma så blir praktisen inte kultiverad om den inte vattnas/får tillsyn dagligen.

Att bli för rigid är en av dom stora farorna på vägen.
Att kunna göra alla asanas eller läst hela Mahabarata, kunna chanta de mest underligast långa stavelser i rätt utalad nasala ljud, inget av det gör oss lyckligare människor/ tar oss närmare purusha (vårt sanna jag som alltid är där, ett med allt, oavsett vad som sker runt omkring oss eller i vår kropp) om vi inte har vårt hjärta med i all praktis- abhyasa.

Genom att ha hjärtat som den centrala punkten i vår dagliga sadhana (praktis), gör vi den med glädje.

Glädje är det jag vill fylla mitt liv med!

Love&Laugh

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s