Abhyasa genererar energin genom vilka dina andliga framsteg sker, Vairagya säkerställer att ytterligare energi sprids till områden som inte är yogiska.
Abhyasa-
Upprättta och hålla en trogen hängiven spirituell praktis.
Vairagya-
Att inte fästa sig vid att bara jobba med det spirituella utan kunna släppa taget. Vara & komma ihåg mitt sanna jag i allt jag gör även de som icke är bundet till de spirituella.
Dessa två gör hela livet till en kärleksfull & medkännande resa.

När vi balanserar Abhyasa /Vairagyam så kan vi också sväva med livet.
Abhyasa– Om min andliga praktis är beroende av att jag får gjort den på morgonen, då är det upp till mig själv att stå för att allt jag gör i mitt liv gör att det blir lättare att gå upp varje morgon / Vairagyam
Precis som en blomma så blir praktisen inte kultiverad om den inte vattnas/får tillsyn dagligen.
Att bli för rigid är en av dom stora farorna på vägen.
Kunna utföra alla asanas eller läst hela Mahabarata, chanta de mest underligast långa stavelser i rätt uttalad nasala ljud/ Abhyasa. Inget av det gör oss lyckligare människor/ tar oss närmare purusha (vårt sanna jag som alltid är där, ett med allt, oavsett vad som sker runt omkring oss eller i vår kropp) om vi inte har vårt hjärta med i vårt övriga liv- Vairagyam.

Genom att ha hjärtat som den centrala punkten i vår dagliga sadhana (praktis), gör vi den med glädje -Abhyasa. När vi sedan skalar potatis eller skriker;) på ungarna eller hunden har vi hjärtat kvar på samma ställe -Vairagyam. Glädje & insikter är det jag vill fylla mitt liv med!
Love & Laugh Sandra