Detta inlägg är skrivet förra måndagen glömde visst trycka på publicera..
Taggtråd i höfterna och blytyngder i ben och armar, kort och koncist precis så var min praktis i går morse.. Nära att krocka på väg till Shalan, ja ibland har man tur:-)
Det där med ahimsa- fredligt bemötande-är ju helt fantastiskt svårt att avgöra ibland, att veta om det inte är latheten som spökar för det kan komma upp många ursäkter och ibland är det ok att lyssna till dom, àndra gånger bara andas lite högre och mer drishti. Att lita på sin med yoga uppbyggda självkännedom, ibland vila, ibland ”köra” på måste vara meningen i ”do YOUR practice”.
Mitt mantra idag va aparighrah-non attachment- att inte fästa sig. Visst är det lättare att praktisera när kroppen känns som smör, att inte bli hängiven/fast till bara ”bra” dagar på mattan är det svåraste med yogan för min del,
precis som med livet i övrigt, att inte bli fast vid att
allt måste vara så perfekt till ytan. Min son har en sådan bra låt. ”Vem bryr sig om skalet på en apelsin, en
gammal och sliten mockasin kan va rätt mjuk för häl och tå”.
innerbörden är så bra. LOVE&accept life. Genom dina tankar kan du välja hur din morgondag ska se ut.
I morse träffade jag J och C och yogade kl 05. Så trögt att gå upp i morse, smsade tom J för att se att det verkligen va så att vi skulle träffas, för även om jag hade duschat och satt och sippade på te var det ändå nära till sängen..
Men vi andades och svettades så fönstren immade. Kändes mer som att jag svettades och dom andra andades;-)
Höfterna lite smörigare och benen ngt lättare än igår..