Min sambo är i Nepal sedan en vecka tillbaka och jag känner hur jag intagit överlevnadsstrategi. Dvs allt är verkligen planerat och ordnat för att allt ska flyta så smidigt som möjligt här hemma och på shalan. Då alltid, händer allt som inte riktigt finns med i planerna.
Magsjuka och sjukdom, jag måste ta klasser som inte va inplanerade och utrymme för min sadhana minskar dramatiskt. Det blir en riktigt insikt i hur mycket ”yoga” jag kan lägga in i vardagen så alla min handlingar utgår ifrån ahimsa och vidare genom den åttafaldiga vägen. Laga mat med närvaro och kärlek. Ta in naturen som dekoration och plocka vilda blad att blanda i smoothien.
Studera texter som får mig att förstå min existens här på jorden klarare (Svadyaya), Dr David Frawley är en herre som talar direkt till Purusa i mig, av alla i världen hade jag velat vara h
ans elev.. Nu får jag nöja med med att sluka hans böcker… Önskar mig mer tid till studerandet.
När jag är ute med barnen i skogen tycker jag alltid att jag slås av den fantastiska känslan att jag är del av nåt större, hur vi alla hänger ihop, ett annat slags studerande som gör kunskapen levande..
LOVE & SHANTI
Yogachic 